Tänk att livet är så skört. Alldeles för skört!
Tänker på de olyckor som tagit flera liv på sistone. Senast i lördags...
Man tror man står på fast mark. Jag känner mig trygg i livet och älskar att leva. Älskar så många som är en del av mitt liv!
Men jag blir mer och mer rädd för döden. Inte för vad som händer sen. Men för att vem som helst kan tas ifrån mig när som helst, utan förvarning. Alldeles för tidigt. Det som absolut inte får hända..det händer alldeles för ofta.

Ofta är man dålig på att berätta hur värdefulla människor runt en är. Men man ska passa på att säga det när man känner så - en annan dag kan det vara för sent!

Jag är väldigt berörd av helgens olycka. Satt på kökssoffan och tårarna rann längs mina kinder. Hilma, som är väldigt lyhörd när någon är ledsen, kom och kröp upp i famnen och vi grät en skvätt tillsammans... Vi pratade om död, sorg och tårar. Om att ta tillvara på varandra och att glädjas åt det man har. Molly kom också för att kramas och trösta oss. Hilma kramar om Molly..en sån där extra hård syskonkram och hon säger "Jag ÄLSKAR dig, Molly och Molly svarar likadant. Det kom direkt från hjärtat!

Imorse när vi åkte till föris upptäckte Molly att månen syntes. Hon kom då att tänka på att hennes frökens hund är död.
Molly - Min frökens hund är död! Den är på månen nu...
Hilma - Jaha! Hur kom den dit?
M - Min fröken är så stor, så stor, så stor så hon bara skickade upp den dit!

Vid middagen idag fortsatte de båda att fundera på detta. Molly berättar för pappa om vad hon tänker... Men Hilma har en annan teori:
H -Hihi..njae. Jag tror inte att din fröken är SÅ stor. Jag tror nog hon hade en brandbil...!
(Med stege, förståss!)

Så fantastiskt gulligt! Svårt att inte le lite grann...men man får ju bara inte skratta åt barns underbara funderingar! <3

Har ikväll varit på ett föredrag med Lars H Gustavsson, Växa - inte lyda. Han delade med sig av hans syn, erfarenhet och förhållningssätt till barn.
Om kärlek, närhet & gränssättning. Kan nog kort sammanfatta det med att med sunt förnuft behövs inga metoder. Han ställde även frågan om hur vi vill uppfostra våra barn. Till empatiska medmänniskor som ser vikten i att hjälpas åt eller som ser till sin egen fördel och kanske passar in och kanske kommer längre i dagens samhälle.
Många tankar och värdefulla reflektioner! Extra roligt att både jag och Salomon hade möjlighet att följas! Både en trevlig sån där tillsammans-grej och att efteråt reflektera tillsammans.

Några nya tips och tankar men också en bekräftelse på att vi redan gör mycket bra! Jag vill ge mig själv (och min man förståss!) en stor klapp på axeln för att vi faktiskt, trots alla våra fel och brister, är jättebra föräldrar! Jag känner mig stolt över det!

Jag tänker lite extra på ett citat av Astrid Lindgren från en debatt om mänskliga rättigheter:
"Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig själv."

Visst är det så! Kärlek och närhet ger barnen trygghet!
Tänk att växa upp i ett hem med villkorslös kärlek. Ett hem där man är oändligt älskad för den man är, där kärlek och prestation inte hör samman...
Ett sådant hem har jag vuxit upp i! Jag hoppas att mina barn också upplever vårt hem så, trots att prestation blir allt viktigare i dagens samhälle!

Jag brukar tänka så här: Samvetet rymmer mycket, det enda jag inte kan leva med är samvetet över att inte ägna tillräckligt med mig själv och min tid för mina älskade & underbara små töser!
Det viktigaste för mig är att ge de tid, uppmärksamhet och kärlek!
Men det är inte alltid så lätt att hinna med att vara en omtänksam och närvarande förälder, en god fru, hålla ett fint och städat hem och dessutom lyckas på jobbet!
Jag kan leva med att inte göra karriär, att dammtussarna virvlar ibland betyder kanske bara att vi ägnat oss åt trevligare saker tillsammans, att jag ibland är en småsur bitch kan förklaras med att jag gjort mitt allt och att orken tryter även för mig!
Men...jag har då funnits där för mina barn!

Medan småtrollen sover sött och Salle spelar så passade jag på att slå in julklappar. Tänk att äntligen har jag börjat i god tid...nästan i för god tid! Det blir lång väntan i år! ;)

Tjejernas paketkalendrar är nästan helt klara och de flesta andra julklapparna är också färdiga. Bara några kvar... ;)

Kan tipsa alla filmälskare om homeenter.com. Beställ 5 filmer - betala för 1, enda kravet efteråt är att man ska beställa 1 film till under de 6 kommande månaderna. Kanonbra så här inför jul och paketkalender... :)

Under december får vi..förhoppningsvis..bara baka, laga god mat och njuta utav julefriden och varandra! <3

Jag tycker egentligen att det hör till att lyssna på julmusik under paketinslagningen. Men kanske inte redan i oktober... Så ikväll njöt jag av tystnaden.
Som småbarnsförälder är det inte alltför ofta man hinner tänka klart på sina tankar och lyssna till hur klockan tickar... ;)

Nu blir det nattinatti så jag orkar upp imorgon bitti..för då bär det av till ridlekis!
Hilma fick idag frågan om hon älskar att rida. Hennes svar kändes väl lite si sådär med tanke på pengarna vi faktiskt lägger på ridningen... "Njaa...jag älskar mest att mocka!" <3

Idag har Hilma varit hos en kompis och lekt. Lämnade henne där redan klockan sju imorse, samtidigt som Molly började på föris. Stort att ta emot extrabarn så tidigt! ?
Hilma sa imorse "Idag känner jag att inte är sugen på förskola. Jag känner att jag är mer sugen att leka med min bästis!"

Hon har tidigare mest valt att vara själv och pyssla på med något...
Var orolig för detta tidigare men på förskolan ser de detta som en styrka - att faktiskt vara trygg och trivas med att leka själv!
Att inte måsta ha folk runtom sig hela tiden utan bestämma VAD man är sugen på att göra framför VEM man vill leka med!

Ett utav det viktigaste att få bära med sig från barnsben - att duga för den man är, att vara omtyckt och älskad! Det tror jag också att hon känner trots att hon inte alltid leker tillsammans! Kanske det som gör henne trygg i att vara själv..att hon vet att hon faktiskt har många runtomkring... :)

Något mer jag tycker är viktigt, som jag själv önskar att jag fått lära mig och fått känna som barn, kanske speciellt i skolan... Att räkna sig som självklar i olika sammanhang!

Jag räknade mig inte som självklar... Kan det kanske bero på att jag var utanför och lite retad? Eller var det kanske jag som gjorde mig utanför och därför också blev lätt att reta? Att jag dessutom lätt tog åt mig gjorde väl knappast saken bättre iaf!

Då jag och Hilma är väldigt lika varandra har jag oroat mig endel för att Hilma ska hamna där jag var... Speciellt med tanke på att Hilma lekt mycket själv... Men Hilma är en helt annan person och bara för att vi är lika varandra betyder ju inte detta att hon upplever det så som jag gjorde.
Själv önskade jag mig kompisar, Hilma kanske medvetet väljer bort kompisar då hon trivs bra, kanske tom bättre, själv... Vem vet?

Men nu har Hilma iaf lärt känna den hon kallar för "min bästis"! Så rart, tycker jag! Det värmer mammahjärtat! ?

..."firar" vi genom att baka bullar med chokladfyllning. Min och tjejernas favorit! Salle föredrar nog hellre kanelbullar men man får väl baka det man själv vill ha... ?

Lite stress med bulldeg, jäsning, middag och sedan själva bullbaket. Men trevligt, gott och tjejerna kände sig duktiga som hjälpte till! ?

Idag när jag slutade jobba kände jag mig så glad...glad över att helgen äntligen är här, glad över att få vara tillsammans med familjen och slippa alla måsten och glad över dt fina vädret som inspirerar!

Jag skyndade till förskolan och hämtade mina små troll, vi snabbhandlade lite och åkte sedan hem med maten och hämtade Boris... Sedan tog vi oss en promenad till skogen och tog med oss lite mellis. Så otroligt mysigt att sitta på en sten i skogen, tillsammans med det käraste man har, fika och lyssna till skogens alla ljud! ?

Roligt att se nyfikenheten hos barnen. Tänk att få strosa i skogen, klättra på stenar, gå balansgång på träd som ligger ner på marken och hoppa över diken... Se och undersöka allt som bara är "vår vanliga skog". Skogen är fascinerade både för stora och små! ?

Har inhandlat första riktiga julklappen idag!
Igår shoppade jag smågrejer till tjejernas paketkalender så nu känner jag att jag är på G! ?